Oh my God, vilken blödig, smörig och risig rubrik tycker ni. Tycker jag också, verkligen. Men det är den enda raden som far genom min skalle när jag kollar in massa bilder från gamla källaren.
För ärligt, nånstans långt inne i mig är ni det bästa som hänt mig för ni bara råkuta rakt in i mitt hjärta på två minuter och sprängde kärlek ut i varenda liten jävla del av min kropp. Och jag stod chockad i flera månader, häpnad av hur ni fick mig att känna, paralyserat Kär i tolv stycken, samtidigt. Och det är hemskt att jag inte saknar er, att jag inte vill sitta i en svettig källare och se film hela helgerna. Lilla lilla källaren har liksom alltid varit så stor. Släpper liksom i klistret, rinner ut ur min kropp.
Fast ändå, så har ni ett fett jäkla rum i mig. Och jag kan säga vad jag säga vill, men det kommer ni alltid ha. Och där inne är det fantastiskt att krypa in ibland, och se vad vi gjorde. Där inne spelas en låt, det är något jag tror att det alltid kommer göra, för hela tiden har den varit om er, till er...
I'm strange And you're strange Don't want you to change
No way Ah ha ha ah
Why can't I explain Flying to the sun Without a plane
When you're here Ah ha ha ah
And don't you worry 'bout me babe Cuz I'm right here For you to say
Hope you know You inspire me You're a flower And I'm a bee
I need you Ah ha ha ah
All this You do for free Give me hope And I can see You're so true
Ah ha ha ah
And don't you Worry bout me babe Cuz I'm right there For you to say
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar