En katt, min katt, han är så frånvarande ibland. Sitter i ett hörn och hoppar undan när man ska ta i honom. Lägger sig majestätiskt över tv:n och kollar ner på oss andra. Jagar flugor från vardagsrummet in i hallen och kutar in i en.
Och ofta så springer jag bara honom förbi. "Heeeej ääälskliiing" (För jag måste tyvärr säga att älskling yttrar sig ur min mun när jag tilltalar katten) så kollar jag bara honom och kanske nyper han i svansen innan jag i all min hast slänger igen dörren mitt framför nosen på honom. Nej det är inte ofta jag ängnar mycket tid eller tanke på dagarna åt min lilla Mozart.
Men på nätterna, på nätterna kan ha göra hela natten. Kom jag på inatt! När han smygit sig in i mitt rum, kurat ihop sin lilla runda kropp och tryckt den mot mitt ansikte. Så vid fem tiden imorse när jag vaknade till kände jag doften av varm och gosig kattmage i näsan. Och det är nog bland det bästa man kan vakna upp till. Dra in den där doften och känna pirr i magen. Nästan som när man är kär! Och kär, det blir jag när han lägger tassen runt halsen och vi myser en timme eller två på morgonen. Båda vakna men yra, som idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar