Det bådar iallafall inte gott! Jag svor en ed, redan tidigt under förra terminen att jag inte, vad som helst men inte, skulle slappa med matte B. Eftersom att jag mycket väl vet att jag behöver jobba som ett djur för att överhuvudtaget få godkänt lät det som en väldigt smart, om inte nödvändig, ed. Nu har jag matteboken här, i väskan. Vi skulle ha jobbat tillsammans idag! Tagit igen det jag missade i Grekland. Men jag har inte ens slagit upp den... eller tagit reda på vad jag ska göra.
Det här med att ta med skolan hem ofrivilligt... Alltså jag är för lat och slö och slapp och slö för det! Matte B och jag är liksom, njaeaä.
augusti 31, 2009
augusti 29, 2009
Och jag tackar
Jag har hunnit göra en jävla massa i Grekland... i mitt huvud, telefon och så. Att ligga på playan sex timmar om dygnet fick mig att gå igenom hela inkorgen med alla tretusen sms från februari till augusti och mitt ibland alla "jo" och "ja" och "vart ses vi?" hittade jag ett nu mer högt värderat sms som jag inte förstår hur jag kan ha gått förbi.
Mattias Meyer:
Du är bättre än att bajsa när det är riktigt akut
HAHA! Hur kul är inte det här! Det måste vara den bästa kärleksförklarning jag någonsin fått för det spelar nästan ingen roll hur många "du är det finaste jag vet och du skulle bara veta vad jag känner blablabla" för att vara bajsnödig och sedan bajsa det är Gudomligt, och det vet ju alla. Så där, just där, kan jag nog själv tänka mig in hur det kändes. För jag vet hur det är att bajsa och hur det är att göra det när det är riktigt akut. Det finns ju inget bättre! Så jävla klockren, kör vidare på den Mattis.
Mattias Meyer:
Du är bättre än att bajsa när det är riktigt akut
HAHA! Hur kul är inte det här! Det måste vara den bästa kärleksförklarning jag någonsin fått för det spelar nästan ingen roll hur många "du är det finaste jag vet och du skulle bara veta vad jag känner blablabla" för att vara bajsnödig och sedan bajsa det är Gudomligt, och det vet ju alla. Så där, just där, kan jag nog själv tänka mig in hur det kändes. För jag vet hur det är att bajsa och hur det är att göra det när det är riktigt akut. Det finns ju inget bättre! Så jävla klockren, kör vidare på den Mattis.
augusti 19, 2009
"Torris, du och alla typer av olika hyvlar passar ej ihop"
Idag slant jag på en bucklig gurka med osthyveln. Den kvaddade min knoge! Kan hända att det är kvar lite hud på hyveln också, vem vet.
Adde K
Igår när jag låg i sängen och gjorde ingenting kom jag att tänka på hur mycket han som låg på sidan om mig kan göra mig glad.
Han kliver oftast in rummet utan att knappt säga hej eller ens slänga en blick där jag är. Men när han öppnar munnen för andra gången är mitt skratt som en pil ut genom munnen för jag vet att i vilken sekund som helst kommer de där typiska Andreas-orden rabblas upp och även om det är "du ska vara jävligt nöjd att jag ens tog mig hit" eller om någon galenskap hans brorsa kommit med låter det alltid lika gnälligt och omständigt, helt vrickat oftast. Och så är det igång. Timmar av knäppa konstateranden, timmar av en miljon sätt att få mig inför skratt.
Så kommer det till stunder då han själv skrattar. Och han, mina damer och herrar, har verkligen ett brutalt elakt skadeglädje-skratt. Ett skratt som den ondaste av alla onda häxor äger. Och det är så jäkla kul att höra det från köket till vardagsrummet att jag börjar skratta åt det också. Och han skrattar än en gång, av att han inte vet vad jag skrattar åt.
Sen äger han förmågan att få mina ögon att vidgas av förvåning över saker han gör, eller säger. Och det är inte många människor på denna jord jag häpnas över men han är så jävla knäpp, riktigt sjuk på riktigt att det omöjligt skulle gå mig förbi. Samtidigt blir han förvånad över att jag och andra inte annat än skratta kan och brister ut i ett förvirrat "men vaaaaad?" och klassar sig själv som en mycket normal person. Det är han inte! Men jag gillar honom ändå, han är en jävel på att göra mig glad. Helt suveränt ap.bra!
Han kliver oftast in rummet utan att knappt säga hej eller ens slänga en blick där jag är. Men när han öppnar munnen för andra gången är mitt skratt som en pil ut genom munnen för jag vet att i vilken sekund som helst kommer de där typiska Andreas-orden rabblas upp och även om det är "du ska vara jävligt nöjd att jag ens tog mig hit" eller om någon galenskap hans brorsa kommit med låter det alltid lika gnälligt och omständigt, helt vrickat oftast. Och så är det igång. Timmar av knäppa konstateranden, timmar av en miljon sätt att få mig inför skratt.
Så kommer det till stunder då han själv skrattar. Och han, mina damer och herrar, har verkligen ett brutalt elakt skadeglädje-skratt. Ett skratt som den ondaste av alla onda häxor äger. Och det är så jäkla kul att höra det från köket till vardagsrummet att jag börjar skratta åt det också. Och han skrattar än en gång, av att han inte vet vad jag skrattar åt.
Sen äger han förmågan att få mina ögon att vidgas av förvåning över saker han gör, eller säger. Och det är inte många människor på denna jord jag häpnas över men han är så jävla knäpp, riktigt sjuk på riktigt att det omöjligt skulle gå mig förbi. Samtidigt blir han förvånad över att jag och andra inte annat än skratta kan och brister ut i ett förvirrat "men vaaaaad?" och klassar sig själv som en mycket normal person. Det är han inte! Men jag gillar honom ändå, han är en jävel på att göra mig glad. Helt suveränt ap.bra!
Igen
Jag kommer även bli djupt deprimerad när jag inte behöver dra ner persiennerna eftersom det är lika mörkt på natten som när man vaknar på morgonen!
augusti 18, 2009
Då jag vet att jag gjorde allt jag kan ger jag mig rätten att ge upp
Man behöver nog inte alltid skriva så mycket om en låt. Alla fattar väl ändå att jag lägger ut den för att jag tycker den är as-fuckin'-amazing. Så här: det borde räcka
augusti 17, 2009
Jag skulle ha skrivit det här för veckor sedan. Så jag skriver som om det var veckor sedan jag faktistk skrev
Okej att jag från första stund jag hörde Carl sjunga vetat att han är ett fenomenalt underbarn på sin grej men alltså igår! Igår!!!!
Han satt och klinka lite på gitarren medan jag låg och sickla ner Jimmys kuddar och då börjar grabben sjunga "ain't no sunshine". Först sög det till i magen, fick en käftsmäll av sång rakt upp i ansiktet, sen vaknade jag till och... även om jag sett Carl framträda ett tiotal gånger var det liksom här det träffade hjärnan hur fantastiskt bra han är.
Och när jag låg där, stirrade upp i taket och känd lite i mitt hjärta var det som att alla ord började komma ut med en jävla inlevelse. "And she's always gone too long everytime she goes away" har aldrig låtit så rätt i mina öron och det liksom plöjde sig genom hela kroppen.
Möjligtvis låter det ganska löjligt att sitta och prata om en vanlig 18årig kille som jag precis pallat jordgubbar med som att han är värsta världsidolen men Äh vafan grabben, du har totally nyckeln till mitt hjärta.
Han satt och klinka lite på gitarren medan jag låg och sickla ner Jimmys kuddar och då börjar grabben sjunga "ain't no sunshine". Först sög det till i magen, fick en käftsmäll av sång rakt upp i ansiktet, sen vaknade jag till och... även om jag sett Carl framträda ett tiotal gånger var det liksom här det träffade hjärnan hur fantastiskt bra han är.
Och när jag låg där, stirrade upp i taket och känd lite i mitt hjärta var det som att alla ord började komma ut med en jävla inlevelse. "And she's always gone too long everytime she goes away" har aldrig låtit så rätt i mina öron och det liksom plöjde sig genom hela kroppen.
Möjligtvis låter det ganska löjligt att sitta och prata om en vanlig 18årig kille som jag precis pallat jordgubbar med som att han är värsta världsidolen men Äh vafan grabben, du har totally nyckeln till mitt hjärta.
augusti 14, 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
