Deppad

Alltså, mina blå byxor som jag gick extas över när jag hittade dom på en fin liten hylla på Weekday, med egentligen missfärgad tvätt, är sönder. Hela gylfen, och knappen, och allt är bara poffff. En fis i rymden. Och när jag tänker ytterligare ett steg, är ju min älskade ÄLSKADE megaälskade skjorta kvar i London någonstans, helt ensam. Utan mig.

Ärligt talat, det här med skjortan. Det är som att jag inte vågar tänka på att den är borta. För då kommer jag bli deprimerad på riktigt. Alla mina älsklingskläder, för det var det seriöst, är ett minne blott.

...vilken extrem skitdag det blev.