"Vad har du nu ställt till med?"

Var den första frågan jag fick från Sara när jag kom in genom Lisas dörr och skulle käka maffig frulle. Och Lisa satt lite bakom Sara och körde det där icke hörbara fnittret och ansiktet talar ett tyst språk som är något mellanting av intresse och "ja heheehhe". Kändes som värsta sveket!!! Att jag skulle vara en oansvarsfull, vild och oambitiös tonåring. Vilket jag eh är, stundvis. Men att "ställa till saker" låter inte bra. Och jag är bara snäll och rar hela tiden och kan inte ställa till med grejer, på ett dåligt sätt.

Men ökänd som jag blivit så ställde jag givetvis till med det ena och det andra helgen till ära. Länge-jävla-sedan jag hade en sådan händelserik och fin fredag, lördag, söndag.





































































































































Ni vet, gått i samma tröja i tre dagar, legat vaken i sängen och inte kommit upp, ätit frulle klockan tre, varit med mina hjältinnor från dag till dag. Hjältarna också. Lyssnat på ljuv musik, småätit, stan, gått i trosor, pussats, kramats, bah' chillat, dansat, åkt buss, fått kärlek, gett kärlek. Inte alls varit hemma, trevliga pratisar, skrattat brutalt, café. Avsluta med rulle söndagkväll. Med fina! Och listan kan göras lång men jag stannar där.